(O) Synliga på arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors inträde på den Svenska arbetsmarknaden.

I Danmark finns i princip inget anställningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsägningar. Samtidigt känner sig danskarna tryggare på arbetsmarknaden än vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anställningsskyddet ser ut i jämförelse med det svenska anställningsskyddet. En viss jämförelseav andra variabler på arbetsmarknaden har också skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltäckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jämförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus på anställningsskyddet.

Invandrarkvinnor är den grupp som har högst arbetslöshet i Sverige. Invandrarkvinnor är även den grupp som utsätts för mest diskriminering på arbetsmarknaden bland annat på grund av deras kultur och/eller etniska ursprung. Syftet med denna studie är att undersöka hur tio invandrarkvinnor själva upplever sin situation på den Svenska arbetsmarknaden. Syftet är vidare att undersöka vilka förutsättningar invandrarkvinnorna upplever att de har för att komma in i arbetslivet samt hur invandrarkvinnorna upplever att myndigheter hjälpt dem att komma in på arbetsmarknaden. Syftet besvaras utifrån tio invandrarkvinnors subjektiva erfarenheter och tankar om den Svenska arbetsmarknaden samt de myndigheter de har kommit i kontakt med.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mångfalden på svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebära en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrån sin kultur grundat på stereotypa föreställningar vilket kan hindra deras inträde på arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och även integration i det svenska samhället. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsättningar och hinder de haft på arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen är av en kvalitativ ansats som grundar sig på semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som är aktiva på arbetsmarknaden.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den Svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den Svenska arbetsmarknaden?.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den Svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning..

Syfte. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vem den svenska journaliststudenten är samt att få en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Problem:Författarna anser att ekonomistudenterna bör få kännedom om vilka krav som kommer att ställas på dem efter avslutade studier. De bör även få kännedom om Bolognaprocessens inverkan på utbildningsstrukturen och om det kommer att förändra arbetsmarknadens krav på ekonomer.Syfte:Syftet med denna kandidatuppsats är att övergripande beskriva Bolognaprocessens inverkan på Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen samt att beskriva arbetsmarknaden och dess krav på ekonomer i Västerås.Metod:En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt fyra intervjuer med personer som författarna anser har bra inblick i ekonomiutbildningen och arbetsmarknaden för ekonomer.Slutsats:Bolognaprocessens inflytande över Högskoleverket, den svenska högskolan och ekonomiutbildningen verkar inte ha någon större inverkan på arbetsmarknadens krav på ekonomer i Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås är ljus för ekonomer idag. I framtiden finns det dock risk för ett överskott på ekonomer. Erfarenhet är det mest kvalificerande hos en arbetssökande ekonom..

Denna studie bygger på sju invandrarungdomars föreställningar om möjligheter och svårigheter på den Svenska arbetsmarknaden. I fokus för studien står särskilt ungdomarnas berättelser om de vägval de gjort, som de står inför och som de skulle vilja göra, när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide utfördes intervjuer med ungdomarna varpå dessa analyserades och tolkades i enlighet med meningskoncentreringsprincipen. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera ungdomarnas berättelser har legat i led med Pierre Bourdieus habitusbegrepp och praktiskt sinne, kapitalbegreppen samt sekundära karaktäristika. Resultatet visar att det finns ett driv hos ungdomarna att arbeta men att de känner sig motarbetade och förbisedda på arbetsmarknaden.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den Svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter.

I forskningsprojektet undersöktes hur fem högutbildade utlandsfödda kvinnor har kommit in på arbetsmarknaden och fått ett arbete utifrån sin kompetens. I studien presenteras resultat om hur dessa utlandsfödda kvinnor i egenskap av bland annat ett feministiskt synsätt och utifrån sin egen förmåga har kommit in på arbetsmarknaden. Hinder och framgång som kvinnorna upplever i sin yrkesverksamhet beskrivs i studien. Denna kvalitativa studie genomfördes med e-metodologi, en sammankoppling av den fysiska och den elektroniska världen.  .

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den Svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.